Igår var jag jätteglad och pigg, och nu helt plötsligt är jag nere och negativ, blir sur mot alla helt i onödan. Helt onödigt. Men nu mår jag bättre, mycket bättre över att få skriva hur jag känner. Hela förra veckan har varit intensivt, många tankar har tagit över i huvudet. Vet inte hur jag ska uttrycka mig eftersom jag aldrig varit med om liknande. Älskar mamma över allt annat och varje gång jag tänker på situationen får jag gråt i halsen. Hämtade henne från sjukhuset i fredags, sen dess har jag och mina syskon tagit hand om hela hushållet och städningen. haft mycket besök och mottagit många fina tulpaner, telefonen ringde non stop och tanken slog mig, vi har många som bryr sig och det värmer mig och oss väldigt mycket och vi är väldigt tacksamma för allt stöd! har hållit igång hela förra veckan så jag kanske inte har tagit till mig allt ännu. Men nu när jag är ensam igen vill jag ha tillbaka mina syskon här hemma, så jobbigt när alla bor så långt bort. Jag är verkligen ingen person som bör va ensam, jag kommer snart tvinga älskligen min att vi ska skaffa 10 ungar. haha! Have a nice day!